När man inte är så aktiv kan man inte förvänta sig att många ska komma o kolla vad man skriver, men det gör inget....

Jag känner bara för att skriva av mig lite.

Vinden river i mitt hår
Regnet piskar mot mitt ansikte
Klockan är mycket och mörkret är som djupast
Med väskan över axeln och bestämda steg börjar jag gå
Gå, eftersom bussarna slutat gå
Ensam mitt i natten
Är jag rädd? jag ställer frågan till mig själv
Svaret dröjer inte, nej, jag är inte det minsta rädd.
Trots mörkret går jag som i en upplyst bubbla
En bubbla av trygghet, en bubbla av tankar, glada tankar
De för mig tillbaka, tillbaka till olika tider och platser
En del länge sedan, en del nyligen

Vinden river i mitt hår
Regnet piskar mot mitt ansikte
Ändå går jag där,
Njuter
Jag sparkar till några av de många löv som ligger på marken runt omkring
Jag nästan skuttar fram
I vilket fall gör mitt hjärta kullerbyttor av glädje
Inte för något speciellt
För att allt är så bra